Mobilitet utan hinder: en nyckel till inkludering
Oavsett om det handlar om att ta sig till jobbet, skolan eller affären är ett transportmedel som en buss eller elbil oftast nödvändigt. Det som låter självklart för många av oss innebär ofta stora utmaningar för personer med fysiska funktionsnedsättningar. För närvarande finns det 760 000 personer med en ”registrerad funktionsnedsättning” i Österrike (från och med 2024), jämfört med 7,9 miljoner i Tyskland (från och med 2024). I synnerhet hinderfri tillgång till privata transporter är avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett inkluderande liv, eftersom det gör det sociala deltagandet betydligt enklare eller till och med möjligt överhuvudtaget. Tillgänglighet i transportsektorn är därför en nyckelfaktor för att alla människor ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor. Tillgänglighet spelar också en central roll när det gäller e-mobilitet: en hinderfri utformning av t.ex. laddningsstationer främjar inkludering och deltagande. I nästa avsnitt tittar vi på vad som bör beaktas vid utformningen av laddningsstationen.
Vad menas med ”barriärfri laddinfrastruktur”?
En tillgänglig laddinfrastruktur gör det möjligt för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning eller personer med tillfälliga rörelsehinder, att ladda elfordon enkelt och utan hinder. Tillgänglighet innebär här att åtkomst och drift av laddningsstationerna är utformade på ett sådant sätt att de kan användas av alla människor utan begränsning och är så säkra som möjligt. Det tyska standardiseringsinstitutet (DIN) kräver t.ex. en målinriktad kabeldragning för att förenkla användningen av laddstationen. DIN 18040-3 utgör grunden för planering, konstruktion och utrustning av dessa system. Den nu tillgängliga och publicerade tekniska regeln DIN SPEC 91504 definierar mer specifika krav på denna grund:
"Ett lämpligt kabelhanteringssystem måste förhindra att användningen av den anslutna laddningskabeln hindrar förflyttning från laddningsanordningen till fordonet och tillbaka. Dessutom bör kabelhanteringssystemet också minska den kraft som krävs för att styra den anslutna laddningskabeln. Kabelhanteringssystemet förhindrar också att den anslutna laddningskabeln ligger i en ögla på t.ex. golvet och begränsar rörelseomfånget vid laddningsanordningen."
DIN Deutsches Institut für Normung e. V.
8 Krav på en tillgänglig laddstation för elbilar:
- Höjd på de olika manöverelementen: Vid utformning av laddningsinfrastruktur är det viktigt att alla element som ska användas (knappar, kortplatser, kontroller på displayytor samt laddkontakter och uttag) är placerade på en höjd (0,85 m till 1,05 m) som är lätt för alla att nå.
- Reglage och displayer: Knappar och reglage på laddningsanordningen måste vara taktilt urskiljbara och visuellt skilja sig från bakgrunden. Det ska också vara möjligt att styra alla funktioner på laddningsanordningen, med undantag för laddningskablarna, via en mobilapplikation på smartphones.
- Kabelhanteringssystem för e-laddningskablar: För att säkerställa att laddningskabeln inte blir ett hinder har e-laddningsstationen optimerad kabelhantering, t.ex. vår Cable-Sherpa. Detta förhindrar att e-laddningskabeln ligger på golvet, vilket gör den lättare att hantera. Dessutom minskar kabelhanteringen den kraft som krävs för att styra kabeln och främjar därmed användarvänlig drift.
- Tillgänglighet till laddstationen: Det är viktigt att laddstationen är obehindrat åtkomlig. Steglös åtkomst till laddstationen är särskilt viktig för personer med begränsad rörlighet. Det bör finnas ett fritt område på minst 1,50 m x 1,50 m framför varje manöverelement så att de även kan nås med rullstol.
- Placering av e-laddningsstationerna: Laddningsutrustningen måste placeras utanför trottoarerna så att den användbara trottoarbredden inte försämras och så att laddningskablarna inte löper över dessa områden under användningen (se även punkt 3. Kabelhanteringssystem som en lösning).
- Belysning: Signaleringen av en laddningsanläggning i offentliga utrymmen måste utformas så att den är tydligt synlig under drifttiden, även i mörker. Tillräcklig belysning säkerställer att alla användare lätt kan känna igen laddningsanläggningen. Detta garanterar säkerhet och användarvänlighet på kvällen och under dåliga ljusförhållanden.
- Märkning av hinder: Oundvikliga fixturer och hinder i rörelse- och gångytor måste utformas så att de är visuellt märkbara. Detta bidrar till att säkerställa att de lätt kan kännas igen av användarna.
- Vägledningssystem på marken: Kollektivtrafikområdet bör vara utrustat med ett konsekvent och nätverksbaserat vägledningssystem för blinda och synskadade personer. Detta är särskilt viktigt på platser med flera laddningsstationer i omedelbar närhet.
Slutsats: Att göra mobilitet tillgänglig för alla
Utformning och etablering av e-laddstationer som är lättillgängliga för alla användare är ett viktigt steg mot att möjliggöra mobilitet och socialt deltagande för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Med tydliga krav på manöverhöjd, reglage, kabelhantering och allmän tillgänglighet skapar hinderfria e-laddstationer bättre förutsättningar för alla. Kabelhanteringssystem som vår Cable-Sherpa gör hanteringen av laddkablar mycket enklare och bidrar till att göra e-mobilitet lätt att använda för alla.